Jag är i ett sådant tråkigt mellanläge just nu. Har inte tävlat på ett tag nu dels för att jag hade mycket med studenten, med nya jobbet och sedan har jag helt enkelt inte råd. Jag vill kunna betala mina tävlingar själv eftersom mina föräldrar lagt så mycket pengar och tid på mig så nu är det mina systrars tur. Zabine kan bara göra de här stora tävlingarna iår eftersom hon är 16 och då är det såklart hon ska få chansen.

 

Jag vill väldigt gärna tävla samtidigt som jag är rädd för att det ska gå dåligt. Jag tar ett dåligt resultat så himla personligt och nu när det gått dåligt ett tag så känns det jobbigt att starta om igen. Jag har noll motivation att rida ens i veckorna för jag är så trött efter jobbet då det är rätt fysiskt ansträngande samtidigt som man måste tänka mycket. Och jag vill inte rida för att jag måste utan jag ska göra det för att jag vill och längtar, men just nu känner jag inte för det helt enkelt. Det går så himla bra för flera av mina kompisar inklusive min syster, och självklart blir det en sporre i sidan att jag också vill, men är lite rädd för att misslyckas... Självförtroendet som jag en gång hade är inte på topp just nu.

 

Det känns som om jag stått still i utvecklingen senaste året men jag antar att det kan vara så när man går över från ponny till häst, det är en stor skillnad speciellt om man gör som jag och skaffade en sådan rejäl häst som Heidi faktiskt är. Jag SKA klara mig ur det här och jag ska sätta fart på utvecklingen igen, frågan är bara när.

 

Jag har faktiskt funderat flera gånger på om jag verkligen förtjänar en sådan fin häst som henne.

Jag längtar efter min saknade motivation!