Eller varför inte vara både och?

Jag kan erkänna att jag inte tyckte det var speciellt kul med dressyr när jag var yngre, men desto äldre jag blivit desto roligare har det blivit! Det första jag bestämde mig för när Sputnik var 3 år var att jag skulle lära honom att gå i form. 12 år var jag då och nu 6 år senare kan han det mesta... om han vill. Han har alltid haft tendensen att tagga över när jag tävlat dressyr på honom och eftersom jag inte fick speciellt bra poäng så tyckte jag inte det var speciellt kul. Jag har faktiskt tävlat Sputnik i div. 3 allsvenskan i dressyr. Det kanske ni inte visste!

Mitt dressyrintresse sprakade däremot upp när jag fick min snälla Musse! Min första häst som varit bra på dressyr. Har massor med segrar och placeringar upp till LB. Har startat LA:1 ett par gånger men inte hunnit längre än så eftersom jag satsat helhjärtat på hoppning. Men att ha en riktigt välriden häst som man kan göra skänkelvikningar och häftiga skolor med har alltid varit en dröm för mig, även fast det är hoppning jag vill hålla på med.

Och voila! Nu står jag här med en hopphäst som gör fantastiska skänkelvikningar, öppnor, slutor och allt sådant roligt! Då måste jag ju såklart ha lite dressyrutrustning! Red ju med kandar och hela kongkarånget i fredags så nu har jag faktiskt köpt ett eget! Hihi jag är jätte glad! Känns så kul att bara köpa något sådär rent spontant. Nu kan jag vara hoppryttare ena dagen och sedan dressyrryttare andra om jag nu känner för det. Sedan kan jag väll inte tävla på kandar föränn jag går upp i Msv klass (om jag nu någonsin gör det) men ändå! Kul att kunna leka elitdressyrryttare fast jag egentligen är hoppryttare, eller nej, Tävlingsryttare är jag för jag tävlar ju faktiskt i olika dicipliner. 


Mitt kandarträns!

 
Heidi i Helenas kandarträns. (Det är btw den muppens fel att jag bestämde mig för att köpa ett eget för jag tyckte det var så himla häftigt att rida på!)..